Yogans filosofi - Patanjalis Yoga Sutras
Tidiga rötter
De första mer sammanhängande idéerna som yoga utvecklades från, återfinns i indisk teologi och filosofi från så tidigt som 700-talet f. Kr. I lärda kretsar är man osäker på den exakta tidpunkten, eftersom dessa tankar och avhandlingar inte skrevs ner utan fördes vidare genom muntligt mässande. Då dessa idéer och tankegångar har bevarats muntligt är det alltså svårt att hävda i vilken ordning de kom. Detta är viktigt eftersom yoga, så som den utförs idag, har sina rötter i flera olika tankesystem.
Det finns sex stycken ortodoxa läror av indisk filosofi, ṣaḍdarśanas. Yoga, så som den utövas idag, har sina rötter i två av dessa darśanas. Alla ṣaḍdarśanas (sex stycken synsätt) godkänner Vedas som den ursprungliga.
Vedaskrifterna
Veda betyder kunskap. De fyra vedaskrifterna är gamla indiska texter som beskriver den förståelse av världen som visa, lärare och yogautövare erhöll genom meditation. De presenterar en kosmologi där tiden inte är linjär utan cyklisk, där döden bara är en illusion och där universum skapades genom en kosmisk vibration.
Upanishaderna
Som en del av Vedaskrifterna återfinns Upanishaderna. Upanishad betyder ”att sitta nära”, och detta är de texter som uppstod från den ofrånkomliga diskussionen om Vedaskrifternas betydelse. Diskussion och ifrågasättande var de viktigaste sätten att väcka de idéer som utvecklades i yogaundervisningen. Gamla indiska tankesätt kan verka förvirrande och motsägelsefulla om vi läser dem utan vägledning, men lärarens roll är att hjälpa oss förstå hur världen fungerar genom att använda dessa idéer som mallar.
Tankarna i dessa skrifter är kända under uttrycket Vedanta. Vedanta är ett av de sex ortodoxa synsätten.
Sāṃkhya
Sāṃkhya är ett annat av dessa synsätt. Sāṃkhya betyder ”att räkna” och är ett tankesystem som förklarar universum genom att bryta ner det i sina mindre beståndsdelar. Dessa Sāṃkhya-idéer hade inflytande på tidiga yogautövare.
En grundläggande skillnad mellan Vedanta och Sāṃkhya gäller universums ursprung. Sāṃkhya diskuterar inte alls universums ursprung då det inte anses ha betydelse. Sāṃkhya ses ofta som en ateistisk filosofi och Vedanta som en teistisk, även om detta är aningen förenklat.
Sanskrit
När man börjar titta på de filosofier som ligger till grund för yoga kan de först tyckas förvirrande, det är många nya ord och begrepp att förstå.
Sankrit är yogans språk, och som språk är det väldigt mustigt, ord kan ha flera översättningar, och det finns vitt skilda uppfattningar om vad de betyder. Det viktigaste med Sanskrit är dock att det är ett vibrerande språk som kan förflytta oss bort från vårt tänkande och in i vår kropp genom känslor. Hellre än att försöka finna någon specifik betydelse för ett ord är det helt enkelt bättre att lyssna på hur det låter. Detta är varför dessa filosofier är muntliga i sin tradition. Betydelsen kommer inifrån och inte utifrån.
Kort intro till yoga sutras på Engelska med Clare. Kolla här för hela yoga sutra kursen.
Så vad är Yoga?
Vi vet att yoga var praktik och filosofi som ingick i indiska tanke- och levnadssätt.
Enligt Yogans eget filosofiska system består universum av medvetenhet och materia. Allt vi upplever är ett sätt att komma djupare in i vår medvetandeuppfattning. Därför är yogaövningar utformade för att göra oss medvetna om att materia skiftar medan medvetandet förblir detsamma. I det sammanhanget anses tankar som materiella (systemet skiljer sig från den uppdelning i kropp och själ som vi är vana vid från ”jag tänker alltså är jag”).
Den främsta talesmannen för yogafilosofin var Patanjali som komponerade en serie korta läror omkring 400 f. Kr. Patanjali skissade olika metoder för att öka känslan av lugn och tystnad i våra liv.
Yoga som utövande och livsstil hittar man också beskrivet i Bhagavad Gita, en skrift som utgör en del av eposet Mahabharata. Bhagavad Gita liknar Upanishaderna genom att den består av en diskussion mellan en elev och en lärare. Här beskrivs olika typer av yogaövningar som ett sätt att finna ro i själen och utveckla meningsfulla relationer till oss själva.
Både Patanjalis Yoga Sutra och Bhagavad Gita handlar främst om yoga som övning för hur man lever. Texter som Hatha Yoga Pradipika från 400-talet e. Kr. ger detaljerade beskrivningar av yoga som kroppslig utövning.
Vilken nytta har jag av att känna till filosofin bakom yoga?
I vissa av de här övningarna har du möjlighet att uppleva Sankrits mässande, du deltar alltså i en väldigt gammalt och traditionellt inlärningssätt. En inblick i övningarnas ursprung kan också fördjupa passionen och förklarar varför de får oss att må bra. Genom att presentera och fundera över andra sätt att tänka på världen kan vi lära oss tekniker för att bli lyckligare. Som Patanjali själv säger, ”framtida lidande bör undvikas”, så allt som hjälper till på den vägen är värt att titta närmare på.