Yogans filosofi: Patanjalis Yoga Sutras, Samkhya och Vedanta

Yogans filosofi är de indiska idéer som yogan växte fram ur: Vedaskrifterna och Upanishaderna, tankesystemet Samkhya och framför allt Patanjalis Yoga Sutras, en samling korta läror från omkring år 400 efter Kristus. Patanjali definierar yoga som att stilla sinnets rörelser. Målet är att sluta förväxla dig själv med dina tankar, och på så sätt undvika framtida lidande.

Vad betyder ordet yoga?

Yoga kommer från sanskritroten yuj, att spänna fast, som när man sätter ett ok på ett par oxar. Därför hör du ofta att yoga betyder förening. Ordet har haft många betydelser genom historien: disciplin, metod, teknik och förening. Hos Patanjali betyder yoga snarare koncentration, ett sinne som hålls stilla på en punkt.

Filosofi heter darshana på sanskrit, av roten drish, att se. En darshana är ett synsätt, ett sätt att se på världen, mer än en lära att tro på.

Tidiga rötter: Vedaskrifterna

Veda betyder kunskap. De fyra Vedaskrifterna, Rigveda, Samaveda, Yajurveda och Atharvaveda, är psalmer och ritualtexter på gammal sanskrit. De äldsta delarna av Rigveda brukar dateras till mellan 1500 och 1200 före Kristus. De skrevs inte ner förrän långt senare. Präster lärde sig dem utantill och förde dem vidare genom recitation, stavelse för stavelse, i generationer.

Det gör dateringen osäker. När en text bara finns i minnet går det inte att peka på en handskrift och säga vilket år den kom till. Forskare jämför i stället språket och innehållet.

Upanishaderna och Vedanta

Upanishaderna är filosofiska texter som hör till de sista delarna av Vedaskrifterna. De äldsta, Brihadaranyaka och Chandogya, är från omkring 700 till 500 före Kristus. Ordet brukar delas upp som upa (nära), ni (ner) och shad (sitta): att sitta ner nära läraren. Många av texterna är samtal mellan lärare och elev, fulla av frågor.

Här dyker de idéer upp som yogan bygger vidare på: Atman, det innersta självet, och Brahman, den yttersta verkligheten. I Katha Upanishad beskrivs yoga för första gången som en metod: att hålla sinnena stadigt i styr, som en kusk håller tyglarna.

Tankarna i Upanishaderna kallas Vedanta, "Vedas slut". Den mest kända skolan, Advaita Vedanta, lär att Atman och Brahman är samma sak. Allt är i grunden ett.

De sex klassiska synsätten

Indisk filosofi brukar delas in i sex ortodoxa skolor, shad darshana. De räknas som ortodoxa för att de erkänner Vedaskrifternas auktoritet:

• Nyaya: logik och kunskapsteori.
• Vaisheshika: läran om atomer och kategorier.
• Samkhya: medvetande och materia.
• Yoga: Patanjalis praktiska väg.
• Mimamsa: tolkningen av Vedas ritualer.
• Vedanta: Upanishadernas filosofi.

Listan är en senare tids indelning. Skolorna växte fram under olika sekler och påverkade varandra hela tiden. Buddhismen och jainismen, som inte erkänner Vedas auktoritet, står utanför listan men betydde mycket för yogan.

Samkhya: medvetande och materia

Samkhya betyder räkna eller räkna upp. Skolan förklarar världen genom att dela upp den i 25 grundprinciper, tattvas. Två av dem bär hela systemet:

• Purusha: rent medvetande, det som ser. Det förändras aldrig.
• Prakriti: materia och natur, allt som går att se. Hit hör också tankar, minnen och känslor.

Prakriti består av tre egenskaper, gunas: sattva (klarhet), rajas (rörelse) och tamas (tröghet). Allt i naturen är en blandning av de tre.

Ibland läser du att Samkhya inte bryr sig om universums ursprung. Det stämmer inte riktigt. Samkhya beskriver noga hur världen vecklar ut sig ur prakriti, steg för steg. Det Samkhya klarar sig utan är en skapargud. Därför kallas skolan ofta ateistisk, medan Vedanta kallas teistisk. Båda etiketterna är förenklingar.

Poängen för en yogaelev: enligt Samkhya är tankarna också materia. Den som tänker och den som ser är inte samma sak. Det skiljer sig från Descartes "jag tänker, alltså är jag", där tanken är beviset på självet.

En kort introduktion till Yoga Sutras, på engelska. Hela kursen hittar du i programmet An Introduction to Yoga Sutras of Patanjali.

Patanjalis Yoga Sutras

Yoga Sutras är grundtexten för yoga som en av de sex skolorna. Den består av 195 eller 196 korta satser, sutras, beroende på utgåva. Sutra betyder tråd. Satserna är så korta att de knappt går att förstå utan en kommentar, och de var gjorda för att läras utantill.

Texten har fyra kapitel:

1. Samadhi Pada: vad yoga är och vad koncentrationen leder till.
2. Sadhana Pada: övningen, med de åtta grenarna.
3. Vibhuti Pada: de djupare stegen av koncentration och de förmågor de sägs ge.
4. Kaivalya Pada: frigörelsen.

Den mest citerade satsen är den andra: yogash chitta vritti nirodhah, yoga är att stilla sinnets rörelser. Nästa sats säger vad som händer då: den som ser vilar i sin egen natur. Det är Samkhyas purusha, fri från förväxlingen med tankarna.

Patanjali tar över Samkhyas bild av medvetande och materia, men lägger till Ishvara, en särskild purusha som aldrig har varit bunden. Att överlämna sig åt Ishvara är en av vägarna till koncentration. Du kan höra Patanjalis egna ord läsas och förklaras i klassen Samadhi Pada, sutra 1, 2 och 3.

De åtta grenarna

I andra kapitlet (sutra 2.29) beskriver Patanjali övningen som åtta grenar, ashtanga:

1. Yama: hur du beter dig mot andra, till exempel att inte skada och inte ljuga.
2. Niyama: hur du tar hand om dig själv, till exempel renlighet och nöjdhet.
3. Asana: sittställningen.
4. Pranayama: kontroll av andningen.
5. Pratyahara: att dra in sinnena från omvärlden.
6. Dharana: koncentration på en punkt.
7. Dhyana: meditation, när koncentrationen flyter utan avbrott.
8. Samadhi: fullständig uppslukning.

Grenarna förklaras en och en, på engelska, i vår guide till yogans åtta grenar, och en klass går igenom dem i Yoga Philosophy: The Eight Limbed Path.

Lidande som går att undvika

Sutra 2.16 lyder heyam duhkham anagatam: det lidande som ännu inte har kommit ska undvikas. Det gamla lidandet går inte att ändra. Det kommande går att påverka, om du ser orsaken. Enligt Patanjali är orsaken just förväxlingen mellan den som ser och det som ses. Ordet duhkha förklaras närmare i artikeln om duhkha, lidande. Sutran har också en egen klass: Sadhana Pada, sutra 16 och 17.

Bhagavad Gita och Hatha Yoga Pradipika

Bhagavad Gita är ett avsnitt i det stora eposet Mahabharata, oftast daterat till århundradena kring vår tideräknings början. Precis som Upanishaderna är den ett samtal, här mellan krigaren Arjuna och guden Krishna, som är hans vagnförare. Krishna beskriver flera vägar: karma yoga (handling utan att hänga upp sig på resultatet), bhakti yoga (hängivenhet) och jnana yoga (kunskap).

Både Gita och Yoga Sutras handlar om hur man lever och om sinnet. Kroppen kommer i fokus först senare. Hatha Yoga Pradipika, den mest kända handboken i hathayoga, skrevs på 1400-talet, alltså ungefär tusen år efter Yoga Sutras. Pradipikan beskriver asanas, pranayama, mudras och bandhas, och ser dem som förberedelse för meditation.

Där källorna går isär

Yogans filosofi är full av påståenden som upprepas i yogautbildningar. Några av dem håller inte, andra är omstridda:

• När levde Patanjali? Du läser ofta 200 eller till och med 400 före Kristus. Många forskare daterar i dag texten till omkring år 400 efter Kristus, bland dem indologen Philipp Maas, och menar att sutras och den första kommentaren skrevs som ett verk. Traditionen säger också att Patanjali var samma person som en berömd grammatiker från 100-talet före Kristus. Det tror få forskare.
• Förening eller åtskillnad? I Vedanta handlar yoga om att förena självet med Brahman. Hos Patanjali är målet kaivalya, som betyder avskildhet: medvetandet frigörs från materien. Många moderna lärare läser Yoga Sutras genom Vedantas glasögon och säger att yoga betyder förening. Det är en tolkning, och den säger mer om Vedanta än om Patanjali.
• Är Yoga Sutras grunden för det du gör på mattan? Patanjali ägnar asana tre sutras (2.46 till 2.48). Ställningen ska vara sthira sukham, stadig och bekväm, och det handlar om att sitta för meditation. De stående positionerna och solhälsningarna i en modern klass kommer från hathatraditionen och från 1900-talets Indien. Religionshistorikern David Gordon White har visat att Yoga Sutras var nästan bortglömd i flera hundra år, tills Swami Vivekananda lyfte fram texten i boken Raja Yoga från 1896.
• Är ljudet viktigare än betydelsen? Många lärare säger att sanskrit verkar genom sitt ljud, oavsett vad orden betyder. Det finns inget sätt att pröva det påståendet. Det som stämmer är att texterna lärdes in genom recitation. När du sjunger en sutra lär du dig den på samma sätt som elever gjorde för tusen år sedan.

Vad har du för nytta av filosofin?

Du behöver inte kunna sanskrit för att göra en solhälsning. Men filosofin förklarar varför en yogaklass ser ut som den gör: varför läraren ber dig följa andningen, varför klassen slutar i stillhet, varför det heter "övning" och inte träning. Den ger dig också ett språk för det som händer när du sitter still och märker hur tankarna far. Du är den som ser dem. Det är Patanjalis poäng.

Vill du ha orden på plats innan du läser vidare, finns vår ordlista med sanskrit för yoga. Vill du prova själv är meditation den gren Patanjali skriver mest om.

Börja med klassen Intro to the Yoga Sutras of Patanjali, eller se alla klasser under yogafilosofi.

Vanliga frågor

Vad står ordet yoga för?

Yoga kommer från sanskritroten yuj, att spänna fast eller förena. Ordet har också betytt disciplin och metod. Patanjali definierar yoga som att stilla sinnets rörelser, chitta vritti nirodhah.

Vilka är yogans åtta grenar?

Yama (förhållningssätt mot andra), niyama (mot dig själv), asana (sittställning), pranayama (andning), pratyahara (att dra in sinnena), dharana (koncentration), dhyana (meditation) och samadhi (uppslukning). Patanjali räknar upp dem i Yoga Sutras 2.29.

Vad är vitsen med yoga enligt filosofin?

Enligt Patanjali är målet att sluta förväxla dig själv med dina tankar och därmed undvika framtida lidande. Positionerna är ett medel. De gör kroppen stadig nog att sitta still i meditation.

Vem var Patanjali?

Patanjali är den som tillskrivs Yoga Sutras. Vi vet nästan ingenting om honom. Många forskare daterar texten till omkring år 400 efter Kristus, men dateringen är omstridd, och uppgifter om 400 före Kristus saknar stöd.

Hur många sutras finns det i Yoga Sutras?

195 eller 196, beroende på utgåva, fördelade på fyra kapitel: Samadhi Pada, Sadhana Pada, Vibhuti Pada och Kaivalya Pada.

Är yoga en religion?

Yogans filosofi växte fram i en hinduisk, buddhistisk och jainsk miljö, och Patanjali nämner en gud, Ishvara. Men yoga kräver ingen tro. Många övar positioner, andning och meditation utan någon religiös tillhörighet.

Behöver jag kunna filosofin för att göra yoga?

Nej. Du kan gå på en klass utan att ha läst en rad. Filosofin förklarar varför klassen ser ut som den gör, och den blir mer intressant ju längre du övar.